Dvs som redan nämnts tycker jag att han har skrivit några av våra mest geniala barnböcker. Därför blev den senaste boken något av en besvikelse. Kanske borde en redaktör ha hindrat tex rimmen om att de gula kineserna spetsar missionärer eller liknande. (Förlåt inexakt citat, jag kompletterar med korrekt rim senare. Men andemeningen är densamma.) Den versen är liksom plump och lite konstig. Hur läser man den för en treåring? Eller en sexåring?
Nä, man läser inte förstås. och det blir lite konstigt med de röda indianerna som figurerar också. Jag menar, jag är ingen petimeter-moralist eller politiskt korrekthetsfascist, men indianer är strängt taget inte så röda, på riktigt. Det känns inte riktigt som om rimleken med olika hudfärg är så samtida. Mina barn kommer att leva i en värld där hudfärg inte är lika stor grej som på femtiotalet, då det var sensation att se, säg, en svart man på gatan i Sverige.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment